Det som har hänt sen sist är allt möjligt. Det var begravning för min pappa, det var en bra och fin begravning. Många av pappas gamla vänner kom och det kändes väldigt bra. Man fick liksom en ny bild av pappa för dom berättade om allt positivt som var innan. Jag är så tacksam att jag fick höra det för nu tycker jag att jag hade en fantastiskt bra pappa...även om jag inte fick uppleva det så många gånger. Men jag har liksom kommit till ett accepterande nu känner jag. Innan var jag så ledsen för allt han gjort fel och det kändes så orättvist att jag aldrig fick uppleva det "bra livet".

Men Gud är fantastisk på att hjälpa mig, ha hjälper mig att komma vidare och vara tacksam och leva i nuet.

Sen har jag startat i aspnäskyrkan och det har gått bra, jag har fantastiska jobbarkompisar och bra strukturering på allting. Det är sån skillnad från innan för i aspnäs så är det mycket mera att man inte gör så mycket själv utan dom på expeditionen frågar mig om dom ska skicka ut nåt brev eller så. Det är ju najs =) Man får mera tid att förbereda annat.

Igår predikade jag första gången och det gick bra=)

Nu vaknade Benjamin, bye bye